Git Emanuelsson

Ganska lagom vecka, 2 dagar jobb, 1 dag ledigt, 2 dagar jobb. Lite mjukstart. Gårdagen blev en planeringsdag på jobbet ett mycket givande o intressant samtal. Kvällen blev det räkor, det är enkelt att skala och bara äta. Vi skulle ätit ostbricka efter det, men maken har fått en infektion efter njurstensoperationen och äter en penicillin mot det då får han inte äta mjölk och ost produkter, eller väldigt lite av det. Och vi har jätte mycket ost hemma, fick 7!! olika ostar av Nordholms vid nyår. Men de håller sig ett tag till så vi tar det lite längre fram.

Var uppe en sväng hos mamma idag, som ni vet är hon dement och förvirrad. Det ter sig numera så att hon gömmer undan saker, eller glömmer var hon lagt sina saker, hittar hon inte det, så tror hon att någon tagit det. Detta tillstånd är jobbigt som anhörig, det går liksom inte att övertala henne om att det ligger någonstans, att det finns ingen som tar sakerna. Efter en diskussion med en anställd där, som känner väl till dessa problem hos andra dementa. Detta är deras verklighet, något är borta, man fantiserar och denna fantasi blir dennes verklighet. 

Tankens kraft - den är stark - oavsett om det är min, din eller hennes verklighet, som man ibland kan säga att det är fantasi.  

Vad kan man göra? Faktiskt ingenting. Det är frustrerande. Samtalen blir ofta att prata om, prata om annat, byta samtalsämne, vilket också blir förvirrande, att inte avsluta ett samtal, med risk för att det glider tillbaka till misstankar mot "tjuvar". 

Hur stänger jag av? Hur gör jag för att hitta min mamma i detta förvirrade tillstånd? Vem älskar mig lika mycket som mamma alltid gör? Den typen av kärlek som bara finns mellan en förälder och barn. Vem är barnet nu, det är ju inte jag. Klart att hon älskar mig fortfarande, men hon är inte längre den som lägger armen på mig och säger; det ordnar sig, det löser sig...Det är en tanke som jag vill förtränga - men det är min verklighet.

   

När jag slog upp ögonen i morse såg jag min nya klocka lysa i taket, jag önskade mig en sådan, så jag slipper fumla med klockan mitt i natten för att se hur mycket den är. (tror att det är för att jag ska få veta om det är lönt att gå upp på toa, eller det ändå är dax att stiga upp). Klockan visade 10.15, tja, lite mycket kanske, men vad gör väl det.

Lite stödköp efter frukosten sen hyrde vi den andra filmen av Stig Larsson "flickan som lekte med elden, den var riktigt bra, har hört att den tredje filmen ska vara ännu bättre. Hoppas snart att jag får tillfälle att se den.

Till middag idag blev det hemmalagad thaimat, det var gott, men jag är inte hungrig, har inte varit det sen julafton. Har proppat i mig på tok för mycket av kolhydrater och socker dessa dagarna, ingen ordning alls. Allt som kommer i min väg...vi har massor med julgodis hemma, har gjort eget plus att svärdottern gav oss tre burkar som hon gjort. Och det är klart supergott.

Undrar om det är något jag behöver på mellandags rean? Förmodligen inte, eftersom jag iså fall skulle känna ett sug efter att åka på shopping tur så fort det nu går i halkan. Men nej. T.o.m maken frågade om jag inte skulle ut och shoppa något, han tyckte det var lite konstigt att jag inte ville det.