Git Emanuelsson

Har funderat över att skriva en sängkammarbok. Jag ska berätta varför. Min kära make och jag delar sovrum, bara det är ett under efter allt han hittar på!! Det är så att han pratar i sömnen bla, men han är väldigt entonig, han säger "Ja" i olika tonlägen. Jag har berättat detta för några kompisar och det är lite svårt att vara övertygande. Nu är det så att på vi har vid ett tillfälle sovit över i ett vikingahus i Pjätteryd. Där har de hört det, jag har bevis. Djupa högljudda "Ja"-ordet, lite högre pipiga tonläge och ibland helt vanligt. Detta är väldigt frustrerande att lyssna på!

Sen har han också ett visst behov att hålla kvar mej i sängen, skönt i och för sig, men han sträcker ut handen och när han känner mitt hår, kniper han ihop handen och håller fast, väcker jag honom då, klart jag gör förresten, så säger han förlåt, det är inte meningen. Tack för det, det hoppas jag verkligen inte.

Vid ett tillfälle hade jag stigit upp på morgonen, hör då ett iltjut från sovrummet, rusar in och hittar då min man liggandes tvärs över våra sängar som då har glidit isär och han har magen nästan nere vid golvet, han kommer inte upp. Som jag tjatat om att köpa beslag som låser ihop sängarna, detta är nu inköpt och monterat av undertecknad. 

Vi har som många också köpt ett dubbeltäcke, för det är ju så mysigt. Jo säkert! Hur mycket fick jag av det, när han rullat in sig som en kåldolme och undrar varför jag bankar på honom och försöker rulla ut honom så jag också får täcke. Nu har vi varsett täcke igen.  

Detta var ett axplock av våra nätter. Snart dax igen klockan är mycket!